Gökvallen;
Bilderna tagna Juni 2009.

Vid min resa till Blåningsmåla i somras hade jag inga större förhoppningar på att Gökvallen skulle vara något särskilt mer än en enkel byplan. Men ack så fel jag hade. Jag blev lite av förälskad av den lilla skönhet som låg nästa gömd inne i den täta granskogen och med granne till en betesmark. Det var som att ta steget tillbaka till 50-60talet.
Den röda klubbstugan är bygd lite högre upp än marknivå. Istället för att ha en enkel trappa har man istället gjort det som en liten takläktare framför klubbstugan. Med plats för kanske 30 personer. Klubbstugan tillsammans med byggnaden jämte och de två avbytarbåsen gör att man får en härlig gammal stämpel. Motsatta långsida gränsar mot en vacker betesmark . Som grädde på moset finns även här en träläktare.
Det enda som saknades för att idrottsplatsen skulle vara en riktig 10-poängare är en härlig gammal entréskylt.

Den lilla byn Blåningsmåla i norra Blekinge kunde fram till 2005 stoltserar med att ha ett eget fotbollslag som spelade så högt upp som div 4. Men säsongen 2005 slutade i katastrof och endast 2 poäng togs och målskillnaden 22-122. Det blev två säsonger i div 5 innan laget till säsong 2007 kom nästsist med endast 4 poäng, en poäng mer än Eringsboda. Till denna säsong (2009) så bestämde sig de båda lagen för att gå samman. Det gick inte bättre än att de kom sist med 10 poäng.
Nu över till lite historia om klubben.

Idrottsplatsen "Gökvallen" färdigställdes 1955. Blåningsmåla är en liten ort, endast med ca 30 fast boende som ligger ca 4 mil norr om Karlskrona. 
Klubben har genom åren hållit till i de lägre regionerna av seriepyramiden. Störst framgång hade man i början av 80-talet då man tillhörde topplagen i div. IV Blekinge. Profiler från den epoken var bröderna Björn o Birger Johansson som sedan värvades till Emmaboda IS för spel i landets näst högsta serie. En ledarprofil är Agne Mattisson som varit föreningens allt i allo i mer än 35 år och också dess ordförande i 10 år.
Inledningsvis uppträdde Blåningsmåla IF i gul och blå dräkter för sedan övergå till helblått matchställ.
 
I början av nittiotalet så skrev textförfattaren Mikael Lund boende i grannbyn Tving, förutom svensktoppshits med Contrazt och det svenska hockeylandslagets kampsång också en kampsång för Blåningsmåla IF.
Kampsången fick namnet.
-Saken är BIF !
"Alla är vi biffar alla är vi
bäst".

Tyvärr så orkade dock inte "biffarna" fortsätta verksamheten i full skala. Glesbygden och förändrade intressen hos bygdens ungdomar gjorde att man numera endast har ett seniorlag tillsammans med Eringsboda SK. Dessa båda klubbar och ytterligare en grannklubb Sillhövda AIK har däremot ett mycket bra och utvecklingsbart P 15-lag i seriespel.

Tack till Per Eriksson för historiken.