Så ska en slipsten dras
Slipstensjöns IF bildades 1962 – mitt i folkhemmets tid, då byarna fortfarande bubblade av framtidstro och ungdomarna gärna samlades kring bollen. Redan från början präglades föreningen, mitt ute i de djupa Vindelnskogarna ca 9 mil nordväst från kuststaden Umeå, av kämpaglöd och sammanhållning. Mellan 1965 och 1992 tillbringade "Slipen" hela arton av sina tjugoåtta säsonger i division 6. Det var en tid av slit och glädje och där lokala rivaliteter satte extra färg på tillvaron.
IFK Hällnäs - ärkerivalen
Största rivalen hette IFK Hällnäs – mötena lagen emellan kunde hetta till ordentligt – och Åmsele SK var heller inga duvungar när det gällde att bjuda motstånd. Att dessa klubbar en dag skulle slå sig samman hade nog få, om ens någon, kunnat föreställa sig. Men så blev det. Året var 1993, och spelarbristen hade blivit svår både i Slipstensjön och Hällnäs. Åmsele hade redan tvingats lägga ner sin fotbollsverksamhet, och deras fotbollsplan hade vuxit igen. Mot alla odds föddes ett nytt lag: HÅS FF – Hällnäs, Åmsele, Slipstensjön i gemensam sak. Man enades under gemensam flagg, även om det knorrade på ett och annat håll då vissa tyckte att S:et i Slipstensjön borde stå först.
Fästningen Sjöviksvallen
Hemmamatcherna spelades antingen på Movalla i Hällnäs eller i "Slipen", men visst bar Sjöviksvallen en särskild tyngd. Omgiven av tät skog, låg planen där som en glänta – nästan som om skogen själv valt att skydda och bevara den lilla arenan. Publiken satt på en naturlig höjd, med fri utsikt över gräset där så många drömmar hade utspelat sig. Och när det vankades en viktig match, kanske mot en motståndare från öppnare nejder, då valde man ofta att spela just här. Gästerna fick rulla in på en smal grusväg, där träden tycktes sluta sig tätare för varje meter. Redan där började hemmalagets övertag byggas.
När publiken dessutom var på plats – trogen, högljudd och nära planen – var det svårt att inte påverkas. Först hjälpte inramningen "Slipen", och därefter blev Sjöviksvallen en bastion även för HÅS FF. Trots att varken Hällnäs, Åmsele eller Slipstensjön någonsin spelat högre än division 5 var det något särskilt som hände när de gamla rivalerna förenades. Tillsammans etablerade de sig i division 4, och blev ett välkänt och svårspelat lag, inte minst på hemmaplan i skogens famn.
Den osynliga pilbågen
Mellan 2013 och 2018 prövades ännu ett samarbete, då Rödåbygden, HÅS och Vindeln gick samman under namnet Rödå/HÅS/VIF. Men den konstellationen upplöstes så småningom. Idag är det tystare på Sjöviksvallen. Gräsmattan klipps men målställningarna vilar i stillhet. Minnen är det som återstår. Själv kommer jag ihåg en drabbning mellan just HÅS och Norsjö IF på Sjöviksvallen. När HÅS tilldömdes straff var det upplagt för mål. Men en oväntad faktor smög sig in i dramatiken: Den osynliga pilbågen. Från läktarhåll drog en entusiatisk norsjösupporter fram sin osynliga pilbåge, siktade noggrant mot straffskytten och ropade: "Pjooong! Pjooong! Pilbågan!". Dessa ljudillustrationer skedde samtidigt med en övertygande bågskyttepose som hade fått självaste Robin Hood att se sig om. Straffskytten darrade. Skottet kom. Målvakten räddade. Underskatta inte kraften hos den tolfte spelaren, dvs den trogne supportern.
Sjöviksvallen är en av 162 idrottsplatser som presenteras i boken "Idrottsplatser i Västerbotten - Från kust till fjäll", och den boken hittar du i vår webbshop.
Tack till Ingemar Berg, klubbmarken.com
Text och foto:
Göran Bergmark
goran@idrottsplats.se
goranbergmark.se
