Bloggen

Brevlådeklubb – golf för spelaren med späckat schema

Publicerad den 22-12-12

För många känns livet stressigt. Det är mycket som ska hinnas med under dygnets vakna timmar. Pendla, jobba, äta nyttigt, läsa läxor med barnen, skjutsa till aktiviteter, handla, umgås med sin partner och mycket, mycket mer. Det är inte säkert att man hinner ägna sig åt sin hobby lika mycket som man önskar, eller lika mycket som förr. 

Att varje helg dra iväg på en golfrunda är få förunnat. Det är så mycket annat som ska hinnas under helgerna, och veckorna rinner snabbt iväg. Plötsligt var det flera månader sedan man svingade loss på golfbanan, och man börjar få dåligt samvete över det dyra golfmedlemskapet. Då kan en brevlådeklubb kanske vara lösningen. 

Golfklubbens historia

En brevlådeklubb kan även liknas vid greenfeemedlemskap eller distansmedlemskap eftersom det är nästan samma sak. Själva poängen är att man inte är en så kallad fullvärdig medlem och därför inte heller betalar en lika hög medlemsavgift. 

Under golfens glansdagar kunde ett klubbmedlemskap kosta flera tusen kronor om året, plus att det kunde vara flera års kö för att få bli medlem i en bra klubb. Det fanns även många klubbar som gav medlemmars släktingar förtur, eller uttryckte att man endast kunde bli medlem om man rekommenderades av en person som redan var medlem. Det var med andra ord en väldigt begränsad skara som hade tillgång till golf och golfklubbar. Motsatsen till inklusivitet. Kanske berodde det på golfens historia eftersom sporten under många år endast var tillgänglig för herrar med stora plånböcker och inflytelserika vänner. 

Nåväl, under åren har golfens herrklubbskänsla luckrats upp och blivit mer tillgänglig. Ett stort steg för tillgängligheten var de så kallade brevlådeklubbarna. 

Vad är brevlådeklubb inom golf?

För att få spela på golfbanor behöver man vara medlem i en golfklubb, men inte på en specifik klubb. Alla klubbar tar emot gäster från andra klubbar, mot en liten avgift, för att få spela på banan. Brevlådeklubbar dök upp på 1990-talet och syftet var att erbjuda en billigare medlemsklubb, så att spelare fick tillgång till golfbanor. 

Då behövdes inte längre de väldigt dyra och exklusiva medlemskapen för att kunna spela på olika banor runt om i Sverige, utan det räckte med att betala en liten avgift för att få tillgång till banan. I början var det många stora etablerade klubbar som motsatte sig brevlådeklubbar och vissa införde till och med en straffavgift för dem som var medlemmar i en brevlådeklubb. 

Brevlådeklubbar – vanligt idag

Namnet brevlådeklubb kommer från att vissa klubbar endast hade en brevlåda. Inga banor och inga maffiga klubbhus, utan endast en brevlåda som tog emot spelares medlemskapsansökningar. Idag är brevlådeklubbar vanligt, dock har de sällan brevlådor längre eftersom allt sköts digitalt. Men namnet hänger kvar. 

Att vara distansmedlem är i princip samma sak som att var medlem i en brevlådeklubb. Det innebär att man inte har en “hemmaklubb”, utan endast ett distansmedlemskap. Man får då tillgång till olika banor. Att vara distansmedlem gör att man endast betalar en greenfeeavgift till banan man väljer att spela på, istället för flera tusen kronor om året. Det passar många spelare bättre, eftersom de inte har tid eller möjlighet att spela så ofta. Att bara betala när man spelar gör att fler kan ägna sig åt sporten på sina egna villkor. 

Sporten padel har inte alls lika gamla anor i Sverige som golf, men en del av sportens framgång har varit att det inte behövs dyra medlemskap eller exklusiva klubbar. De flesta banor är så kallade pay to play, det vill säga betala för att spela, men det finns även flera olika former av distansmedlemskap och digitala brevlådeklubbar. Det har bidragit till att många spelare har kunnat prova på sporten utan att skriva upp sig på ett årslångt medlemskap eller kasta pengar i sjön om man inte tyckte om att spela. Kanske är brevlådeklubbar framtidens idrottsföreningar och medlemsklubbar?