Därför är GDPR och big data en viktig fråga för idrottsföreningar
Publicerad den 24-04-17Det var nog enklare att driva idrottsföreningar i Sverige för några decennier sedan än vad det är nu. I dag tampas många klubbar med den extra administration som bland annat sociala medier och dataskyddsförordningen GDPR fört med sig. Många idrottsföreningar vill synas på nätet för att locka nya medlemmar, men måste samtidigt hitta rätt i den snårskog som är GDPR. Bara det att samla in godkännande från alla föräldrar om att barnen får vara med på bild är ett digert arbete.
Dessutom behöver man hålla järnkoll på att ett barn som faktiskt inte får vara med på bild inte slinker med i ett hörn. Kanske går det inte ens att fotografera en komplett laguppställning? Eller att få föräldrar att köpa årets lagfotografier för att stödja föreningen. I dag är det inte ens självklart att alla familjer har råd att sätta sina barn i en idrott. Precis som techbolaget Lendiscore rapporterar har kraven på att låna pengar skärpts det senaste året och på grund av stigande räntekostnader går många hushåll nu på knäna.
Bild av Jonathan Petersson: https://www.pexels.com/sv-se/foto/lampor-natt-falt-gras-399187/
GDPR styr vem som har tillgång till vilken information
GDPR upplevs säkert som ett gissel av många idrottsföreningar, kulturskolor och arbetsplatser. Om man verkligen ska följa den nya dataskyddsförordningen kan man i princip inte hålla några listor alls på barnen som medverkar i idrottslaget eller orkestern. Särskilt för ett sportlag innebär detta stora svårigheter, eftersom en nedskriven laguppställning ofta krävs för att kunna genomföra cuper och andra tävlingar på den lokala idrottsplatsen.
Det finns dock en viktig anledning till att dataskyddsförordningen GDPR kommit till. Det handlar i grund och botten om den personliga integriteten hos alla medborgare, även hos de som inte tycker sig behöva något personuppgiftsskydd. Utöver den självklara nytta en lag som GDPR har för personer (ofta barn) som lever under skyddad identitet, finns det också anledning för alla medborgare att hålla koll på vem som har tillgång till ens personliga information.
Termen “big data” är viktig att känna till i det här sammanhanget. Det är en samlingsterm för informationsmängder som är så stora att de knappast går att hantera manuellt eller med hjälp av traditionella databaser. Det är alltså inte en viss sorts information som åsyftas, utan den stora volymen av den. I dag kan du räkna med att allt du knappar in på internet (i sociala medier, i chattappar, i sökrutan i Google, din GPS-position eller om du spelat på online casino) är en del av “big data”.
All information som går ut på nätet sparas som big data
I princip alla du har kontakt med online sparar den information du ger dem. Varje gång du automatiskt klickar bort ett fönster där du ombeds godkänna cookies eller annan tillgång till personlig information ger du till medgivande till detta. Hur många gånger läser du villkoren för medgivandet innan du klickar? Troligtvis inte särskilt många. Och då har du heller ingen som helst koll på exakt vad du tillåter motparten att göra med informationen som samlats in. Många gånger säljs den till en tredjepart – som mycket väl kan använda informationen till ett bedrägeri eller liknande.
Detta gäller även för foton du lägger upp i appar som Instagram och Facebook. Många gånger innebär en uppladdning att du ger företaget som äger appen tillåtelse att använda bilden du laddat upp på olika sätt. Det kan till och med handla om avancerad bildanalys med hjälp av AI, som dessutom kan koppla informationen från bildanalysen till annat innehåll i big data. Med det i åtanke är det lätt att se varför det är så oerhört viktigt att vara noggrann med hur idrottsföreningens sociala medier sköts.