Hur spelkultur förbinder fans med sportarenor i Stockholm
Publicerad den 26-01-13I Stockholm, ja, på sistone har det blivit ganska tydligt att spelkulturen liksom har smugit sig in där man annars mest väntade sig traditionell sport. Man pratar om allt från e‑sportturneringar till cosplay och brädspel, publikmassor som ibland fyller arenor på ett vis som nästan känns överraskande.
Arenorna, som för inte så länge sedan nästan automatiskt gav associationer till fotbollsmatcher eller kanske ett klassiskt hockeymöte, har nu, under de senaste åren, blivit självklara skådeplatser för digitala tävlingar och evenemang, ibland till och med i kombination med olika former av betting. Det här har på något vis inte bara förändrat själva spelkulturen i sig utan påverkat, möjligen till och med förskjutit, hela känslan kring hur arenorna används.
Fans verkar ofta hitta ett slags ny identitet genom platsen; arenaupplevelsen går inte längre att skilja från det digitala. Kanske är det just där, i skärningen mellan skärm och läktarstol, som någonting nytt har börjat ta form.
E‑sport och spelkultur tar plats i Stockholms arenor
Det är svårt att komma ifrån att de stora arenorna numera har blivit sortens nav där spelkultur frodas. Ericsson Globe, eller Avicii Arena då, som den heter sedan 2021, får väl sägas vara mest iögonfallande. På läktarna under StarCraft‑VM:s Europafinaler 2014 satt över 10 000 människor, enligt uppgift, och det lär ha varit en ganska speciell stämning.
Samtidigt följdes tävlingarna av över fem miljoner personer via livesändningar online och digitala plattformar, vilket knöt samman det lokala och det globala i realtid. Under sådana här turneringar använder arrangörerna ofta ungefär samma dramaturgi som vid mer klassiska idrottsevenemang; jumbotroner som blinkar, organiserade hejarklackar, tydliga fan-zoner. Fler och fler som brukade följa sitt lag hemifrån samlas istället på plats, ibland i matchtröja, kanske ivrigt viftande med flagga och ja, sjunger ramsor.
När folk möts på riktigt förstärker det både spänningen och nerverna, känslor som ofta förknippats med traditionella sportmatcher. E‑sportens roll i själva arenakulturen verkar idag vara en självklarhet. Plötsligt har nätverket kring Globen och liknande platser fått ytterligare en dimension, kanske till och med ett nytt lager av gemenskap.
Spelkultur som en erkänd del av kultur och idrottslivet
Vid sidan av e‑sporten har annat, brädspel, cosplay, figurspel, kortspel, också börjat synas alltmer i arenor där man förr mest hörde visselpipor och konsertekon. Det är, i alla fall enligt svensk kulturpolitik, ett väldigt brett område numera.
Kulturplanen för Region Dalarna 2023 lyfter att både idrott och spelrelaterade arrangemang numera bidrar till föreningsliv, besöksnäring och kanske även samhällsekonomi. Det här öppnar för att kommuner och regioner kan hålla spelkulturella events i samma lokaler som för fotboll och hockey, oftast utan särskilt mycket invändningar politiskt.
När tusentals fans kliver in på Friends Arena för en spelmässa, eller när Hovet plötsligt fylls under en festival, känns skillnaderna mellan publikerna inte längre särskilt skarpa.
Själva arrangemangen visar ganska tydligt hur e‑sport och mer udda former av spelkultur nu officiellt räknas in som lika mycket kultur- och idrottsliv som vilken match som helst. Publiken rör sig mellan sektionerna, använder arenans möjligheter oavsett om det ska spelas hockey eller om Final Fantasy-orkestern går på scenen senare samma kväll.
Fankultur och hybridgemenskap mellan det digitala och fysiska
Man ser det nästan överallt, fankulturen inom spel börjar påminna rätt starkt om den vi ser runt storlagen i sport. Supportrar tar med sig halsdukar, tröjor eller något annat som signalerar vilket lag eller vilken karaktär de gillar mest.
Det är inte bara sektioner och fan-zoner som delas; ibland uppstår små, spontana möten mellan e‑sportfans och mer klassiskt sportintresserade föreningsmänniskor. Minns StarCraft-finalerna i Avicii Arena, där fanns både stora hejarklackar och en hel del resenärer från andra delar av landet, alla där för att få uppleva något på plats de annars bara sett bakom skärm.
Många följer fortfarande eventen online, i realtid. Det där säger något om hur spelvärlden svävar mellan det digitala och det fysiska på ett ganska speciellt sätt. Arenan representerar den gemenskap som känns i kroppen, även om snacket om matcher, strategier och spel ändå lever vidare digitalt långt efter att publiken lämnat läktaren.
För en växande skara fans uppskattas möjligheten att befinna sig både online och fysiskt. Den dynamiken märks extra tydligt när arenor blivit optimerade för båda lägena. Arenan är samlingsplats, visst, men den är också en slags port till en större gemenskap som sträcker sig långt utanför stadens gränser.
Kulturell status och politiska processer möjliggör utvecklingen
Numera, när spelkultur skrivs rakt in i kommunala och regionala kulturplaner, ses den för det mesta som både konstform och folkrörelse. Det finns mycket som talar för att spelkultur även betraktas som en egen bransch. Politiskt har evenemangen fått draghjälp av argument kring demokrati, delaktighet och folkhälsa. Det gör det betydligt enklare att öppna upp arenor som länge varit öronmärkta för traditionell sport.
När det blir dags att avgöra vilka arrangemang som får ta plats väger faktorer som besöksnäring, föreningsengagemang och kulturell mångfald ofta tungt i besluten. Om Stockholm väljer att skapa evenemang där både idrott och spelkultur samsas under samma tak kan arenorna utvecklas till mötesplatser där fans från hela skalan hittar något som känns relevant. På sikt binder det kanske ihop arenan och spelvärlden på nya sätt och öppnar för upplevelser som för bara några år sedan hade känts otänkbara för många.
Ansvarsfullt spelande och fanengagemang
Betting är ofta en del av sport- och e‑sportupplevelsen i Stockholm. Oavsett om det sker på plats i arenan eller via digitala plattformar är det viktigt att alltid spela ansvarsfullt. Fans uppmuntras att hålla sig till sina gränser, att aldrig spela för mer än man har råd att förlora och att söka stöd om spelandet påverkar liv och ekonomi negativt. Spelkultur ska bidra till nöje och gemenskap, inte problem. Deltagandet i den nya spelvärlden, både digitalt och på plats i arenan, bör alltid förenas med ett medvetet och sunt förhållningssätt till spel.